Ja visst gör det ontJa visst gör det ont när knoppar brister.Varför skulle annars våren tveka?Varför skulle all vår heta längtan bindas i det frusna bitterbleka?Höljet var ju knoppen hela vintern.Vad är det för nytt, som tär och spränger?Ja visst gör det ont när knoppar brister,ont för det som växeroch det som stänger.Ja nog är det svårt när droppar faller.Skälvande av ängslan tungt de hänger,klamrar sig vid kvisten, sväller, glider -tyngden drar dem neråt, hur de klänger.Svårt att vara oviss, rädd och delad,svårt att känna djupet dra och kalla,ändå sitta kvar och bara darra -svårt att vilja stannaoch vilja falla.Då, när det är värst och inget hjälper,Brister som i jubel trädets knoppar.Då, när ingen rädsla längre håller,faller i ett glitter kvistens dropparglömmer att de skrämdes av det nyaglömmer att de ängslades för färden -känner en sekund sin största trygghet,vilar i den tillitsom skapar världen.Av Karin BoyeSkulle kunna tro att denna dikt har många tolkningar....

Säg till om jag stör,sa han när han steg in, så går jag med detsamma.Du inte bara stör, svarade jag,du rubbar hela min existens.VälkommenAv: Eeva Kilpi

Om du har barn som precis som mig gillar att färglägga bilder och pyssla så kan du gå in på den här sidan http://helenas-web.nu/Barnsidan/Malarbok/ och skriva ut några roliga bilder så är helgen räddad. Ta fram färgpennorna och börja måla.